Lärmiljöpodden

Kostnaden för lokaler utgör ungefär 17 procent av den totala utgiften för utbildningsverksamhet. Det gör lokalerna till den näst största kostnadsposten för grundskolan. Eftersom lärarna visat sig ha den största effekten på elevernas resultat försöker många kommuner hitta lösningar som frigör medel för satsningar på personal. Lösningar som ibland innebär att man tullar på den fysiska miljön och dess innehåll.

Men enligt läroplanen ska skolan skapa en god miljö för elevernas utveckling och lärande. Och detta genom att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att inhämta kunskap. Och det krävs ett samspel mellan flera olika faktorer. Det är nämligen skolans fysiska miljö som påverkar möjligheten att uppnå just detta och hela 16 procent av inlärningen är kopplad till den. 

Idag vänder vi därför blicken mot den fysiska miljön och de praktiskt-estetiska specialsalarna för att prata om vilken inredning och utrustning som faktiskt krävs för att kunna undervisa i ämnen som idrott, kemi, biologi, hemkunskap, bild och slöjd. Till vår hjälp har vi lärarna Sandra Roks, Sandra Löfberg och Roger Tinnerholm.

Statsskulden är historiskt låg och finansdepartementet sitter på en ”sprängfylld kassa”. Samtidigt växer behovet av investeringar som av olika anledningar inte blivit av. Nu vill allt fler i näringslivet se att regeringen överger överskottsmålet och i stället satsar mer på investeringar.

Idag tar vi av hjälp av Erik Törnblom, tf. forskningschef på Kommuninvest för att ta reda på det ekonomiska läget i vårt avlånga land.

Kommuninvest är ett kreditinstitut med ett uppdrag indelat i tre delar: att finansiera utveckling inom kommunsektorn, att erbjuda en trygg placering för investerare samt att fungera som kunskapscentrum inom kommunal finansförvaltning och långsiktig hållbarhet.

Floraskolan är en nybyggd skola för F-klass upp till och med årskurs nio. Målet var att både lokaler, inredning, utrustning och skolgård ska stötta en ämnesövergripande undervisning för elevgrupper i varierande storlekar.

Trygghet, aktivitet och arbetsro har stått i fokus vid byggprocessen av Floraskolan. Med färre statiska klasser och fler behovsanpassade grupper så anpassas och skapas likvärdig undervisning i rum. Storleken på klassrummen har utformats med plats från fyra personer till möjlighet att samla upp mot 150 stycken för olika behov. Skolpersonalen är glad över att de fått den skola de önskat men hur gick det till egentligen och vilka processer och design-principer ligger bakom byggnaden som är Skellefteås skolflaggskepp sedan 2020.

I dagens avsnitt om Floraskolan har vi med oss rektor Nicklas Brorsson och lärmiljöexperten Anna Törnquist för att lära oss om hur vi kan designa lokaler för ämnesöverskridande lärmiljöer.

Om vikten av samspel mellan landskapsarkitekt och husarkitekt när man ritar lärmiljöer för att få dem både hållbara och pedagogiskt genomtänkta.

I en bra lärmiljö där barnen både trivs och växer samverkar alltid innemiljön och husmiljön. För oss arkitekter innebär det att landskap och husbyggnad måste samverka – helst redan från start.

Men hur får man då, genom kloka val och samverkan i tidigt skede, den mest hållbara och bästa pedagogiska lärmiljön? Vad är det man måste tänka på gällande ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet? Och vilka är de saker som man måste ha med sig i HELA processen?

I dagens avsnitt pratar vi om de pedagogiska och hållbara fördelarna med att arbeta tvärvetenskapligt och vad det innebär i praktiken.

Med oss har vi David Koolmeister, Emma Hulaud och Zara Moberg från ÅWL Arkitekter.

Barn- och ungdomsåren har stor betydelse både för den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Men tyvärr har andelen barn som vistas i grönområden minskat stadigt. Minskningen är störst i storstadsregionerna, delvis som en följd av förtätning och ökat antal elevplatser.

Barnens platser planeras helt enkelt bort. Och med deras försvinnande minskar rummen för fantasi, fysisk aktivitet och gränsöverskridande lek. Trots att vi vet att leken är livsviktig och att den spontana undervisningen genom lek förstärker och fördjupar barnens kunnande.

I dagens avsnitt pratar vi med arkitekten och statsvetaren Tanja van de Meulebrouck om sorgen över att lekbehovet prioriteras bort av de vuxna och med pedagogen Katarina Pong-Petersson som arbetar med lekresponsiv undervisning i förskolan. Och vi frågar dem hur vi borde göra för att leken ska få den plats den behöver i våra barns liv?

Vad kan vi lära av Nacka kommuns processer och strategier kring stadsutveckling och skolbyggande? Och varför är kommunal transparens så avgörande när man vill etablera en ny skola?

Tankar kring att förändra markanvändningen eller stadsbilden och skapa nya värden kan komma ifrån många håll. De utgår ofta från översiktsplanens beskrivningar av hur en kommun bör utvecklas. Inom kommunen kan initiativ komma från politiker eller via prognoser om till exempel var det behövs nya skolor. Det är också vanligt att fastighetsägare hör av sig till en kommun med idéer om vad de vill bygga.

Idag vänder vi blicken mot Nacka kommun belägen öster om Stokholm. Nacka har en sammanhållen process för planering och utbyggnad.

Planbesked och prioriteringar avgör vad som startas. Men hur hanterar man balans kontra överutbud och hur kan man tänka kring att hantera utemiljö när man etablerar sig i befintliga lokaler? Vad kan vi lära av Nacka kommuns processer och strategier kring stadsutveckling och skolbyggande? Och varför är kommunal transparens så avgörande när man vill etablera en ny skola?

Med oss har vi Erik Wiberg fastighetsstrateg från Nacka kommun och Christian Wetell grundskolechef från Kunskapsskolan.

Träffens förskola i Nyköping vann Nohrcons utmärkelse ”Årets skolbyggnad 2022” och är den senaste nybyggda förskolan i Nyköping. Det är Nyköpings första konceptförskola. Utmärkande är utesov, den tysta ljudmiljön, verkstad, plats för rörelse, utforskande och vattenlek men också processen i vilken många olika aktörer samverkade som kommun, verksamhet och arkitekt.

Frågan är om just konceptförskolor är lösningen på de nära 1 400 förskolor landets kommuner behöver bygga? Vilka kvalitéer är absolut nödvändiga för små barns utveckling och varför vann just Träffen?

Med oss idag har vi arkitekt Mattias Palme och Tor Lindstrand som varit ansvarig för inredningen på förskolan Träffen samt Jenny Eriksson rektor för Norra områdets förskolor i Nyköping.

#förskola #konceptförskola #lärmiljö #träffensförskola #nyköpingskommun #åwl #nohrcon #åretsskolbyggnad #LLParkitekter

En stor del av det kommunala fastighetsbeståndet består av skolor och förskolor som är från 1960 - 80-talet. Men, sedan dess har det inte byggts i lika stor omfattning och många av dem som byggdes då är nu i behov av att renoveras eller byggas om. Fukt, akustik, flimrande ljus och bristande ventilation är förutom verksamhetens förändrade behov - problem som våra kommuner brottas med.

Dagens avsnitt har därför temat ombyggnad. En realitet för många kommuner som står inför valet att riva och bygga nytt eller renovera och återbruka. Och för att belysa ett lyckosamt ombyggnadsprojekt beger vi oss norrut till Iggesunds skolan utanför Hudiksvall som för pedagogisk utveckling tagit stöd i arkitektur, ljussättning och ljuddämpning.

Med oss idag har vi arkitekt Åsa Rodenkirchen och IKT pedagogen Björn Skyttberg som berättar om ombyggnadsprojektets utmaningar och lösningar samt den forskning som kopplats till den genom KTH-A Ljusdesign och Högskolan i Gävle.

Hur kan man kombinera utepedagogik och digitalisering genom att flytta in skolgården och flytta ut klassrummet? Det gjorde arkitekten Sofi Nilsson och landskapsarkitekten Erik Miron från White arkitekter.

White utformade en utom­husmiljö där verksamhetens värderingar kring natur- och utepedagogik lyftes fram och synliggjorts, samtidigt som lokala ekosystemtjänster tillvaratogs och förstärktes. Och i projektet syns allt från artrika planteringar, innovativa regnträdgårdar och ansvarsfullt resursanvändande och fokus på återbruk.

Sammantaget låter allt som ett skolboksexempel på den optimala moderna skolan där man lyckats kombinera digitalt stillasittanden med social interaktion och fysisk aktivitet och utomhusaktivitet. Kan det bli så här bra på riktigt, vilka var framgångsfaktorerna värda att lyfta och fallgroparna alla borde undvika?

“Inuti varje människas huvud ligger en kopia av evolutionens kronjuvel – den mänskliga hjärnan. Det är den mest komplexa struktur som vi känner till. Hjärnan är vår öppning till världen, kroppens styrcentral och generatorn för tankar, drömmar och idéer”, skriver Hjärnfonden.

Med stöd i neurovetenskap och kunskap om hjärnan har företaget Hjärnberikadkonceptualiserat hur hjärnan kan ta stöd i 10 goda vanor och genom att ”hjärnberika” den fysiska miljön. Idag pratar vi med medgrundaren Linda Bellvik om vad det innebär i praktiken och med Lukasz Krupisniski om hur han applicerar neruodesign i sitt arbete som arkitekt.

Kommunerna har ansvaret för finansiering av skolor, både till skolor i egen regi och till fristående huvudmän via den så kallade skolpengen. Det finns ingen lagstiftad eller utarbetad universalmodell för hur kommunerna i landet skall fördela resurserna till skolorna, vilket leder till att varje kommun bygger upp sitt eget system utefter helt egna metoder.

Det leder till stora skillnader i storleken på finansieringen per elev mellan kommuner. Skillnader mellan vad som betalas ut för att täcka lokalkostnaderna och kommunernas faktiska lokalkostnader.

Så hur ska man då egentligen upphandla hyresavtal gällande skolfastigheter? Vad säger lagen och hur vore det att sätta hyra per elev och inte per kvadratmeter?

Idag medverkar Andreas Nisser, en pionjär inom den privata skolfastighetssektorn och Tom Hofset advokat specialiserad på offentligrättsliga genomförandefrågor för att reda ut vad som faktiskt gäller avseende hyresupphandling av skolfastigheter.

Skolan är Sveriges största arbetsplats sett till antal elever och personal. Och varje dag så vistas nära 1,5 miljoner i landets lärmiljöer. Det finns många olika aspekter som är viktiga för att skolan ska fungera bra. I dagens avsnitt skiftar vi fokus från rummet och byggnaden till lärarna och eleverna. Vad behöver de för att må bra och kunna lära eller undervisa? Och vad fyller egentligen skolans lokaler för funktion mer än att husera lokaler för undervisning?

Vi pratar med Maria Björsell som är läscoach författare, lärare och speciallärare på lågstadiet och Hans-Ruben Roupe, förstelärare inom de samhällsvetenskapliga ämnena år 7 - 9, speciallärare samt läromedelsförfattare om deras erfarenhet av undervisning relaterat till lärmiljö och man med pedagogik och rum kan stötta elevernas lärande.

Med oss har vi även de blivande studenterna Ida Jernberg och Clara Bastreri från Södra Latin i Stockholm som delar sina erfarenheter av lärmiljö och vad vi som skapar skolor måste tänka på.

Lindholmens tekniska gymnasium har vunnit Nohrcons pris som året skolbyggnad 2021 och var en av fyra som nominerats till årets Kasper Salin-pris av Sveriges Arkitekter.

I juryns motivering stod det bland annat att byggnadens konstruktion skapar en öppen och tillåtande struktur samt en arkitektur med förutsättningar att möta framtidens behov där allt utom fasaden och den bärande konstruktionen kan ändras med enkla medel för att ge plats för annan verksamhet, som kontor, lättindustri eller kultur.

Med oss idag har vi arkitekten Per-Erik Persson från KUB arkitekter i Göteborg.

Vi frågar hur man egentligen skapar en hållbar, modern, flexibel skolbyggnad utan att få prestationsångest i en stad som inte byggt ett nytt kommunalt gymnasium på drygt 20 år? Och vilka är framgångsfaktorerna som ledde fram till en Kasper Salin-nominering?

Dagens side kick är Christine Lysell, verksamhetschef på Lindholmens tekniska gymnasium.

Med sitt unika arkitektoniska uttryck är Kunskapshuset i Gällivare en symbol för den nya stad som snabbt håller på att växa upp. Inspirationen är hämtad från den omgivande naturen, gruvan och samiska traditioner, och en stor del av byggnaden är gjord av lokalt producerade träelement.

I detta avsnitt pratar vi om hur det är att arbeta i en snabb process med hårda deadlines och hur man genom metod och process kan få elever, verksamhet och kommun att ha en gemensam målbild trots en liten centralt belägen tomt och platsens historiska tyngd på sina axlar. Hur lyckades man ta det brukarnära in i arkitekturens finrum?

Veronica Sundqvist från Liljewall arkitekter och Mats Johansson-Rantavaara rektor för enhet 3 på Gällivare kommuns gymnasieskola berättar om resan att skapa årets kanske mest spektakulära projekt inom lärmiljö.

När man ställs inför att rita en ny skola finns en rad utmaningar i allt från hur man får till en sammanhängande och trygg byggnad - trots utmaningar med topografi, angöring och buller, till hur man inkluderar verksamheten och fattar rätt strategiska beslut under processens gång.

I detta avsnitt pratar vi med Ante Runnquist från Growingplaces och Linda Gustafsson Lutener från Cedervall arkitekter som har lång erfarenhet av att processleda och rita skolprojekt.

Ante och Linda använder sig av begreppet “ofta och sällan kommuner”.

Vi pratar om deras erfarenhet av och syn på, vad som skapar optimala förutsättningar för ett skolbygge. Och om hur och när man bäst formulerar: mål, värden, kvalitetskrav, en tidsplan och samarbetsformer så att allt handlas upp och sätts igång på bästa sätt.

Alla har vi gått i skola och alla oavsett kompetens eller yrke har de allra flesta en bild eller åsikt om hur en skola ser eller ska se ut. Därför blir det extra svårt när man ska tänka om- och nytt.

För hur ritar man egentligen lokaler som stöttar undervisning för framtidens färdigheter när vi inte ens vet vad våra barn kommer jobba med?

I detta avsnitt pratar vi med den dåvarande rektorn Mikael Parknäs och arkitekten Sebastian Fors på Sweco som genom mod, ledarskap och pedagogisk vision samskapat det som blev Kvibergsskolan i Göteborg. En skola med en palett av olika miljöer anpassade för olika gruppstorlek och varierande pedagogiska moment och som kanske just genom att den är mer aktivitetsbaserad också nyttjar lokalerna bättre och därmed blir mer hållbar och robust ur alla perspektiv.

Skolan invigdes 2019 och är en grundskola för 720 elever år 4–9. Skolan är organiserad i 4 mindre enheter. Den pedagogiska idén grundas i visionen #hållbarttillsammans och 4K = kommunikation, kreativitet, kollaboration och kritiskt tänkande som tillsammans med stöd i det digitala och kreativa.

Hur lyckas man driva vision till verklighet och hur orkar man leda det förändringsarbete som krävs när bygger en ny skola? Och hur bygger man för en digital framtid?

Göteborgs Stad ska framöver investera flera miljarder kronor i nya skolor som alla behöver byggas på ett hållbart sätt. För att ta fram processer och hitta lämpliga material jobbar staden nu med att bygga förskolan Hoppet, som blir ett pilotprojekt för fossilfri byggnation. Vi pratar med Andreas Lebisch på Link Arkitekter som utifrån stadens konceptskola ritat klart förskolan och hör honom berätta om vad den höga miljöambitionen inneburit i praktiken. Hur klarar man exempelvis en klimatneutral grundläggning och hur klimatkompenserar man för den biogena inlagringen av kol i bygganden?

Från Stockholm hör vi Åsa Lindgren hållbarhetsstrateg på SISAB om hur de tänker kring klimatneutralitet.

Vi pratar med Sam Keshavarz som kommer att berätta om den 100 meter långa Pep parken som precis byggts för att främja vardagsmotion och ett mer hälsosamt liv. Sam berättar också om kontorets arbete med ungdomsperspektivet i projekt med temporär karaktär.

Vi pratar också med Jenny Hansen – student i landskapsarkitektur vid SLU som tillsammans med Johannes Karlsson och Klara Kåks tagit fram skriften “Leka olika” att gestalta utemiljöer för barn och unga med NPF (en neuropsykiatrisk funktionsvariation).

Louise Sassene från ÅWL pratar med Frida Monsén som är en rutinerad lärare, författare och föreläsare med digitalisering som spetskompetens. Frida brinner för hur spelkulturen kan användas för att motivera och engagera lärande. Frida arbetar numera med hur gamification kan användas för att skapa digital inlärning som engagerar och motiverar men har lång erfarenhet från undervisning på bland annat Vittraskolan.

Dagens ”Sidekick” är Salman Eskandari, vd för matteappen Albert som han grundade tillsammans med barndomsvännen Arta Mandegari 2016. Salman är den ofrivilliga entreprenören och mattesnillet som gått från orten i Göteborg via Chalmers Tekniska Högskola och stödundervisning för barn i utsatta områden till managementkonsult och numer framgångsrik entreprenör inom EdTech. Han ger sin bild av vad Sverige behöver göra för att få ut det mesta av våra digitala möjligheter och hur lärarens kompetens kommer eleverna bäst till gagn.

Vi pratar med Anna Areskough som till vardags arbetar som skolarkitekt på Max arkitekter. Anna har tillsammans med inredningsarkitekten Caroline Olsson ritat Bobergsskolan i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. En ny F-9 skola för 900 elever i en kulturhistoriskt utmanande miljö med en minst sagt knepig byggrätt. Förutsättningarna till trots blev resultatet lyckat. Så lyckat att Bobergsskolan blev vinnare av Nohrcons pris för årets Skol- och förskolebyggnad 2020. Stadsbyggnadsborgarråd Joakim Larsson (M) beskriver skolan som ett verkligt kraftprov och bevis på vad gott samarbete kan ge. Med oss har vi också dagens side-kick, Cecilia Skarke. Cecilia är rektor på Bobergsskolan och var högst delaktig i utformningen av skolans lärmiljö med fokus på stöttande inredning. Vilka var då framgångsfaktorerna och varför blev det så bra?

Psykologen Malin Valsö har skrivit en bok om den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola. Vi pratar om varför ser det ut som det gör i den svenska skolan hur det traditionella klassrummet fungerar med ny pedagogik och digitala verktyg. På jakt efter en optimal lärmiljö fördjupar vi oss i kognitions- och neuropsykologisk forskning, om hur vår kunskapsinlärning fungerar och hur den fysiska miljön påverkar elevernas lärande.

Med oss har vi också Nathalie Boujenbe och Samantha Coards som just nu spelar in talkshowen ”Superföräldrar” för UR/SVT. En programidé sprungen ur deras eget föräldraskap med barn med diagnos inom autismspektrat – en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF).

Vad är viktigare än den miljö där våra barn vistas och som - sett till antal elever och lärare, är Sveriges största arbetsplats?

Lärmiljö är (enl. SPSM) hela den miljö och de sammanhang som en person befinner sig i under exempelvis en skoldag. Det handlar om att lägga ett stort pussel med bitar som påverkar den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Bitar där arkitekturen bara är en del - men som sammankopplade är avgörande för om miljön hjälper eller stjälper lärande. Tillsammans med sina gäster söker arkitekten Louise Sassene efter bitarna.

Nya avsnitt varje onsdag. ​