SKRIVA.ONLINE

Idag pratar Tanja och Celinne med Sofie som är en ny skribent i vårt team. Sofie ställer frågor till Tanja och Celinne om saker som kan vara bra att veta som en ny skribent.

Man kan nog säga att alla vägar bär till Google. Men då måste man också tillägga att alla vägar bär från Google. Det finns nämligen inget på Internet idag som är så mäktigt som Google och deras sökmotor. Om internet är antiken, så är Google romarriket. Även om det finns en uppsjö av andra sökmotorer så är Google utan nämnvärd konkurrens störst. De regler som gäller för Googles sökmotor är det som formar hur det mesta på Internet fungerar idag. De flesta människor använder Googles sökmotor för att hitta information – och de som vill bli hittade av dessa människor gör allt de kan för att komma högt upp på listan över sökresultat, så att de som söker klickar in sig just på, på just deras sida. Ansträngningarna för att uppnå detta resultat går under namnet SEO (Search Engine Optimation), och detta gör Google till webbutvecklarnas heliga Mecka. Om man gärna låter fantasin skena iväg med en, kan man lätt föreställa sig hur större webbyråer avbryter arbetet sex gånger dagligen, vänder sig mot Googleplex – Googles huvudkontor i Kalifornien – och ber. För Google är SÅ stort i dessa sammanhang. (För att läsa resten av avsnittets manus, gå till skriva.online)

Du har i uppdrag att skriva en text som ska locka någon att köpa en ny kaffekokare. Kaffekokaren är makalöst avancerad och speciell. Den kan koka kaffe på 15 olika sätt och spelar olika melodier när kaffet är klart. Den är vacker att se på och har fått väldigt bra recensioner. Problemet är bara att du ska försöka sälja denna kaffekokare till Börje. Börje har redan en kaffekokare. Den köpte han på Domus 1987, och den funkar fan i mig lika bra nu som när han köpte den. Ibland kalkar den igen, men då kör man bara två rundor kalkrengöring så är den finemang igen. Så varför skulle Börje lägga en massa pengar på en ny kaffekokare när han har en alldeles utmärkt hemma? Det är frågan. Och när man ska försöka besvara den frågan så använder man begreppet ”pain point”. Det vill säga: var finns kundens smärta? För Börje är smärtan uppenbarligen inte att han inte har en fungerande kaffekokare. Han är inte i behov av något ny kaffekokare över huvud taget. Han är dessutom inte imponerad av pråligheter och finesser. Och är för övrigt jävligt snål. Så vad skulle då Börjes pain point i sammanhanget kunna vara? Nu fabulerar jag fritt här, för att ge ett exempel – men det skulle kunna se ut så här: Börjes fru - Gertrud – tycker Börje är en jävla tråkmåns. Och inte bara det. Hon tycker även att han är en snål och oromantisk babian som inte gör något för att hålla relationen vid liv. De har varit gifta sedan 1988. Så deras relation är nästan lika gammal som Börjes relation med sin kaffekokare. Men nu börjar Gertrud få nog. Så i detta fall är Börjes pain point att hans fru tröttnat på att han aldrig gör något nytt och annorlunda - och hon börjat prata om att skiljas. Så texten Börje läser, som ska locka honom att köpa en ny kaffekokare, talar till honom. Den gör det genom att både bekräftar hans pain point och presenterar en lösning för att bli av smärtan. Så texten handlar om att förnya sig, prova något man aldrig provat förut. Den handlar om att skaffa sig spänning i det lilla. En guldkant på vardagen. Den frågar Börje om han upplever att något i livet måste förändras för att han ska kunna komma vidare. Texten frågar honom om han känner sig redo att ta sig an en ny och helt spektakulär kaffekokare. Och ja, Börje är redo för det. Han behöver förändra något. Förändringar är svåra för honom och han skulle inte klara av något för stort. Men en ny kaffekokare. En dyr och väldigt speciell kaffekokare. Något som visar Gertrud att han visst kan ändra sig. Åtminstone lite. Åtminstone mycket nog så att hon stannar kvar hos honom. Ja, denna kaffekokare är precis vad Börje behöver.

Innan du börjar skriva en text så bör du göra klart för dig vem som egentligen ska läsa den. För hur ska du annars kunna veta hur du ska skriva? Du vet vad du ska skriva. Men nu måste du ta reda på hur du ska skriva det. Du bör för detta skapa en så kallad ”persona” till din text. Så vad är en persona? Det är den typiske läsaren av din text. Om man samlar all fakta kring ditt ämne och tänker sig vem som skulle ha ultimat nytta av att läsa det du skriver om: där har du din persona. Men din persona ska inte vara en statistisk generalisering. Det ska vara en riktig människa som du, som skribent, ska uppleva att du känner. Ju längre, och ju mer avancerad, din text ska vara – ju mer tid bör du lägga ner på att skapa din persona. Och ju bättre kan din text bli. Så vem är min persona när jag skriver manuset till detta poddavsnitt Min persona heter Therese. Hon är 32 år och har jobbat större delen av sitt yrkesverksamma liv som kontorist på ett medelstort Svenskt företag. Therese drömmer om att göra något annat med sitt liv. Hon skulle vilja ut och resa. Men hon vet inte riktigt hur det ska gå till då hon inte vågar sluta sitt jobb eller ens ta tjänstledigt. Hon kan ju inget annat än det hon gör nu. Therese har dock hört talas om jobb online och vet med sig att hon faktiskt är duktig på att skriva. Nyliga har Therese också hittat podcasten skriva.online och lyssnar nu för att lära sig hur hon ska kunna jobba online och förverkliga sin dröm att resa världen runt och försörja sig - bland annat - på att skriva online. Min persona Therese överensstämmer inte nödvändigtvis med alla jag tänker mig kommer att ta del av denna text. Men jag har gjort den specifik och detaljerad för att den ska bli mer levande för mig. Om jag tänker mig att jag pratar direkt till en särskild person blir tilltalet mer äkta och personligt – vilket är något läsaren känner av. Läsaren sugs in i texten och tar rollen som din persona. Bakgrunden till ens persona kan kräva en del research kring den målgrupp du vänder dig till. Detta så att du blir mer säker på att du prickar rätt. Grunden till personan Therese var väldigt enkel för mig att sätta ihop då den är baserad på alla de skribenter som jobbar och har jobbat på Högabo Writing Team. Det är samma sorts människor som jobbar hos oss som vi också vänder oss till med denna podcast. När du skapar din persona får du gå balansgång mellan vad du verkligen vet, vad du tror du vet och hur det skulle kunna vara. Den sista delen för att göra det mer levande. Din persona är oftast lämpligen någon du tycker om. Någon du gärna skulle sitta och prata med en kväll med. Någon du känner är intresserad av det du har att berätta. Någon du skulle kunna bli vän med. När du har nått dit, ja då skriver texten sig själv.

Varför skriver du Detta är en fråga som du nog bör ställa dig oavsett vilken sorts skrivande du håller på med. Men frågan är extra viktig när du skriver.online. Ställ dig frågan om det är viktigt att du får uppskattning och beröm för det du skriver. Fråga dig också om det är viktigt för dig att det du skriver ens blir läst. Alls. Det är nämligen så att när du skriver.online kan det mycket väl hända att den enda som kommer att läsa din text är… Google. Kanske du jobbar i ett sammanhang där en korrekturläsare går igenom din text. Kanske läser din kund texten. Men kanske inte. Kanske är det bara Googles algoritmer som söker igenom din text för att bedöma dess värde i förhållande till allt annat på nätet och förhoppningsvis ger lite extra status till den hemsida som texten är tänkt att boosta. Som ny skribent online är detta en möjlighet du behöver ta in. Känns det meningslöst nu? Känns det som att all motivation försvann? Känns det som att din själ just tömdes på all kraft och vilja att över huvud taget försöka skriva.online? Ja, då kanske detta inte är något för dig. Men om du i stället tänkte: ”Ok, jaha – ja, då är det väl så det är i början då.” Då kan du vara en av de som kan skriva bara för skrivandet skull För det är det detta handlar om. Om du finner glädje i att bara skriva, oavsett om någon läser eller inte, då kommer detta att bli ett roligt och givande jobb. Du får en chans att utvecklas och bli bättre på det sätt som fungerar bäst: genom att skriva, skriva, skriva. När jag själv började skriva.online – 2007 - var just denna del av jobbet ännu mer utmanande. På den tiden handlade SEO-skrivande om att fylla en text med så många nyckelord som möjligt. Rena rama korvstoppningen. Att texten sen var en jävla plåga att läsa, var inte alls lika viktigt. Som tur var har detta ändrats en hel del de senaste åren i takt med Googles allt mer förfinade uppdateringar. Men 2007 var det inte så motiverande och kul att skriva 30 texter om antioxidanter där 2-3 % av textmassan skulle vara just ordet antioxidanter. Eller alla de texter jag skrivit om att ta ett lån. Hundratals. Hur många gånger kan man skriva om samma sak utan att man dräneras på all kreativitet? Men det är där man får möjligheten att utvecklas. Kolla med kunden hur mycket du kan ta ut svängarna och skriv sedan för din egen skull. Åt den kund jag skrev för 2007 hade jag gott om kreativt utrymme. Bara jag höll en god språklig kvalitet, höll mig till ämnet och hade med nyckelorden – så kunde jag skriva lite som jag ville. Så någon gång skrev jag en text helt på versmåttet hexameter (ja det tog väldigt mycket längre tid, men det var KUL). Och när jag skrev om lån började jag fabulera kring hur mycket pengar man skulle behöva låna för att bygga Cheopspyramiderna idag2. Inklusive VAB-ledighet, fikabröd och toalettpapper. (Jag minns inte vad jag kom fram till, men det var inte billigt – man skulle behöva låna mycket pengar). Jag har inte en aning om någon någonsin läste dessa texter annat än Google. Men jag hade väldigt roligt när jag skrev texterna och jag blev bättre på att skriva. Så är detta gott nog för dig – då är det bara att köra igång och skriva.online.

I det här avsnittet med Tanja, Celinne och Nils delar vi med oss om våra bästa tips och tankar kring hur du bäst skriver texter, hur du hittar motivation till texter och hur du bäst kommer igång att skriva en text.

När du skriver för webben - och känner att du spritter av kreativitet och skaparglädje – så spar den kraften till själva innehållet. Lägg absolut ingen kreativitet på textens struktur. När du skriver för nätet är reglerna generellt väldigt strikta för en skribent. Jag ska först berätta hur en struktur bör se ut och sedan varför den bör se ut på det viset. Med detta ber jag er också att inte söka upp någon av mina texter för analysera dem utifrån det jag snart ska berätta. Jag ber er att inte vid något lämpligt tillfälle - virtuellt - hoppa fram från bakom något hörn, pekandes på mig och med ett skadeglatt leende skrika: ”Men för böveln människa, du följer inte dina egna regler!” Det är sant. Jag bryter ofta mot dem. Tycker jag det är rätt? Nej. Skäms jag? Nej. Vill ni lära er något? Håll då tyst och lyssna vidare. Googles små älsklingar - huvudrubrikerna Så här är det. En text inleds alltid med en huvudrubrik. Denna kallas för H1. (Headline 1) Därefter följer första stycket, som lämpligen har en längd på ungefär 100 ord. Efter det kommer första underrubriken som heter H2. (Headline 2) Du fortsätter med nästa stycke på ungefär 100 ord. Och så fortsätter du. Och nej, andra underrubriken kallas inte för H3. Den heter också H2. Benämningarna H1, H2, H3 osv. har ingenting med ordningen att göra, utan visar hur stor rubriktexten ska vara och hur betydelsefull den därmed är. Detta är något som Google tittar på – varför det därmed är betydelsefullt att textens viktigaste ord eller fras, nyckelord/nyckelfras – finns med i H1. Mer än så om SEO går jag inte in på nu, då detta ämne är ett kaninhål som man kan gräva sig djupt ner i väldigt snabbt – och förmodligen aldrig komma upp ur. Vi ska försöka längre fram… Men inte nu. Så många rubriker – så många Det kan tyckas att det blir väldigt många rubriker när det bara ska vara 100 ord mellan varje rubrik. Men detta har flera finurliga funktioner. Den första är att många rubriker skapar ett strukturerat läsande om man exempelvis sitter på mobilen och läser. 100 ord är precis lagom mycket att få plats på en mobilskärm och texten blir därmed lätt att följa. Det har också funktionen att läsaren med rubrikernas hjälp snabbt kan skumma igenom en text för att hitta precis den information den söker. Slutligen har vi igen SEO-aspekten (som vi åter bara ska snudda vid). Google tycker att sådant som står i rubriker är extra viktigt. Med många rubriker har man därför många tillfällen att droppa de viktiga nyckelorden och man får därmed möjlighet att falla i den heliga Googles gunst. (För att läsa hela texten, gå till vår hemsida skriva.online)

För några år sedan hade vi på Högabo Writing Team ett uppdrag där vi skulle skriva texter på ca 60 -70 ord om olika klädmärken. Det är ju inte så mycket och det går ganska snabbt. Till slut började jag utmana mig själv att skriva en hel sådan text under tiden jag höll andan. Bara för att se om det gick. Och jag får vara tydlig med att detta går inte om man är tveksam. Har man inte tänkt igenom och strukturerat texten ordentligt i förväg - och inte gjort nödvändig research – då hinner man inte skriva allt, även om texten är ack så kort. Då blir du blå i huvudet innan du kommit igenom den första raden. Men lärdomen kring detta är att förbereda texten innan du börjar skriva. Vad vill du säga? Hur ska du börja? Hur ska du sluta? Vad händer i mitten? Det är väldigt mycket enklare att skriva en text som du har förberett allt kring i förväg - och tänkt igenom vägen du ska ta - än att bara börja köra och halvvägs igenom inte har en aning om hur du ska avrunda texten på ett bra sätt. När jag korrekturläst texter av oerfarna skribenter har jag allt för ofta läst en text – som är beställd till att vara 300 ord lång – som plötsligt bara slutar. Mitt i en tankegång. Texten är egentligen inte klar – men det har ju gått 300 ord och då tyckte skribenten att den var klar. Har man dock alla momenten klara i huvudet, då landar man texten rätt med en bra avslutning efter 300 ord. Detta är en övningssak. För en text på 300 ord behöver det inte ta mer än en minut att tänka igenom alla moment, när du väl fått in vanan att bygga en struktur. Och när du bygger strukturen, glöm inte den dramaturgiska kurvan som jag pratade om i förra avsnittet. När du väl har kommit så långt – och fått förmågan att skapa strukturen i ryggraden – då kommer arbetet att gå snabbare och vara mycket roligare. Sedan kan du försöka dig på att skriva en text på 70 ord medan du håller andan.

Välkommen tillbaka till "Var hittar man skrivjobb Del 2". Här fortsätter vi vår diskussion om var man hittar skrivjobb, och tips om att bli en skribent. 

Om ni någon gång har gått en kurs i skrivande så kanske ni har stött på den dramaturgiska kurvan. Om inte stött på den, så stöter ni på den nu - för dagens tips handlar om just den dramatiska kurvan. Jag vill påstå att den dramaturgiska kurvan är allsmäktig och går att applicera på i stort sett alla sorters texter. För er som trots allt inte är bekant med denna ska jag nu gå igenom vad den dramaturgiska kurvan är, och om ni går in på podcastens hemsida skriva.online och letar fram avsnitt 6, så kan ni se en bild som beskriver kurvan. Den dramaturgiska kurvan är indelad i olika steg: Först kommer anslaget som etablerar historien, huvudkaraktärerna och huvudproblematiken. Nästa steg är fördjupningen där huvudproblemet och karaktärerna tas till nästa steg. Vid första vändpunkten sätts själva händelseförloppet igång. Konsekvensen av huvudproblemet visar sig och karaktärerna börjar agera utifrån detta. Därefter uppenbarar sig en konflikt och det en sker en upptrappning. Vi är nu vid den dramaturgiska kurvans topp och den andra vändpunkten. Det är här historiens lösning uppenbarar sig i ett dramaturgiskt klimax. På slutet kommer sedan avtoningen där olika trådar knyts ihop. Med mindre korrigeringar kan den dramaturgiska kurvan användas på i stort sett alla sorters texter. Vi kan ta en säljande text som exempel. I anslaget presenteras en produkt. I fördjupningen berättas lite om produktens funktioner. Därefter följer första vändpunkten där man presenterar ett problem i din vardag som gör ditt liv svårare. I konflikten – upptrappningen – når texten fram till din pain point. Det vill säga varför problemet är outhärdligt för dig och varför du helt enkelt måste hitta en lösning på detta problem. Vid andra vändpunkten presenterar sedan texten hur produktens funktioner kan lösa detta problem och frigöra dig från din pain point. Är det en riktigt pushig text uppmanar den dig att agera nu för att lösa ditt problem så fort som möjligt. I avslutningen får du reda på var du kan vända dig för att få tag på produkten och kanske lite olika nödvändiga info. Du kan prova att analysera andra sorters texter utifrån den dramaturgiska kurvan och se hur det stämmer – om texten är bra. Detta är mönstret att gå efter om du vill engagera din läsare. Du måste berätta en historia och en historia berättas på detta sätt. Den dramaturgiska kurvan är egentligen inget man lär ut – alla kan den sen barnsben, men de kanske inte är medvetna om strukturen. Som skribent handlar det om att känna till denna struktur och använda den i sitt skrivande.

Vad innebär det att skriva online? Hur hittar man skrivjobb? Vilken plattform är bäst? Vi har svaret i den första delen av två. 

Stream of consciousness – lavemang för krampande fingrar Nu sitter du med tom, trött hjärna framför en blinkande markör i ett tomt, vitt dokument på datorn. Du har en text på 500 ord om potatis att skriva och du har vare sig energi eller inspiration. Du har gjort din research – men vad hjälper väl det? Dokumentet förblir tomt. Du har fått skrivkramp. Du tänker att du borde inte få skrivkramp för du har skrivit liknande texter förut och vet vad du borde kunna skriva. Men du vet helt enkelt inte hur du ska börja. Det är då tekniken stream of consciousness kan vara din räddare. Tekniken är lika delar enkel, fånig och oerhört effektiv. Så hur går det till: Jo, börja skriv. Om vad som helst. Det behöver absolut inte ha med potatis att göra. Det kan handla om precis vad som helst. Kommer ändå inte på något att skriva. Skriv om det. Så här kan det se ut: ”Här sitter jag och vet inte vad jag ska skriva. Jag har hört om den där tekniken stream of consciousness som man ska använda när man har skrivkramp. Men inte vet jag om den kan hjälpa mig nu. Fast nu skriver jag och oj vad det går. Nu har jag snart skrivit tre rader och ingen kommer någonsin att läsa den här texten för det är bara skräp. Jag skulle ju egentligen skriva en text om potatis. Och jösses vad jag tycker det är tråkigt med potatis. Man gör chips och pomes frittes av dem, resten bryr väl inte jag mig om. Fast det var lite intressant att en vitryss äter 181 kilo potatis per år. På andra plats i mästerskapen om att äta mest potatis i världen kommer Kirgizistan och på tredje plats Ukraina. Däremot är den största producenten av potatis Kina med över 95 miljoner ton per år, vilket är en fjärdedel av hela planetens produktion…” Och plötsligt är du flera meningar in i något som kan bli en vettig text. Nu går du tillbaka och stryker allt som inte borde ingå i en vettig text. Vi skriver om meningen ”Fast det var lite intressant att en vitryss äter…” Och skriver ett annat intro som landar i hur sanslöst mycket potatis man äter i Vitryssland. Och nu har du kommit i gång. Krampen är botad - och resten är nedförsbacke.

Varje fredag bjuder Freddi på ett skrivtips från sitt liv som skribent. "Detta första skrivtips tog jag med mig från när jag i slutet av 90-talet var med och skrev en tv-serie för SVT. Vår manuschef Lars Arrhed kom från teatervärlden och hade varit konstnärlig ledare för den legendariska Ensembleteatern i Malmö. Vi var 6 manusförfattare i hans team och han använde många metoder som man nog inte sett i författarteam på tv förut."

Välkommen till vårt första avsnitt på skriva.online. Här kommer vi att berätta lite om vilka vi är och vad som är målet med vår podd.